Inte minst i universitetskurser formulerar man kursmål som ”Vad ska studenten kunna göra i slutet av kursen?” SOLO-taxonomin är ett system för att formulera lärandemål med systematiserade, aktiva verb som beskriver en progression av kunskap, färdighet och förmåga.
Kunskapstaxonomier är system för att kunna beskriva/klassificera kunskaper, färdigheter och förmågor, från enklare till komplexa och sammansatta. De är till stor hjälp när man t.ex. formulerar lärandemål i en kursplan eller kursbeskrivning. Det är ju viktigt att sätta ambitionsnivån: Är det en första orienteringskurs/grundkurs eller siktar vi högre?.
Det finns flera taxonomier för att göra detta på ett systematiskt sätt. Den kanske mest spridda är Blooms taxonomi. I den beskrivs vad studenten ska kunna göra som en hierarki med sex nivåer: Från att bara Minnas, vidare över Förstå, Tillämpa, Analysera, Värdera/bedöma i en stegrande följd och ända fram till att kunna Skapa. Blooms taxonomi brukar användas genom att man tar fram listor med förslag till aktiva verb att använda för att ange kursmål på vart och ett av systemets nivåer. Wikipedia har en bra beskrivning av Blooms taxonomi.
Men det finns fler modeller, som SOLO-taxonomin av Biggs och Collis (1982). SOLO står för Structure of the Observed Learning Outcome. Den tar fasta på det kvalitativa steget att gå från det kvantitativa (att kunna många saker om något) till det kvalitativa (att kunna använda det man kan på ett flexibelt sätt).
Hierarkin i SOLO-taxonomin är indelad i fem nivåer.
- Den lägsta nivån är Prestructural, dvs. den nivå där studenten förstår och kan använda de enskilda orden, men där dessa bär mycket litet substans.
Nästa två nivåer har fokus på kvantitativa aspekter.
- Nivån Unistructural syftar på när studenten kan föra enkla resonemang, men bara klarar att hantera en aspekt i taget och på ett ytligt sätt.
- Nivån Multistructural handlar om att klara att presentera detaljerade fakta, men där det brister i förmågan att strukturera dem i resonemang. Vid den här nivån kan studenten upprepa fakta och lösa enkla uppgifter med förutsebara lösningar, snarare än använda fakta för att hitta egna lösningar.
De två översta nivåerna har i stället fokus på kvalitativa aspekter.
- Nivån Relational syftar på när studenten kan använda fakta också i strukturerade resonemang och dra egna slutsatser.
- Nivån Extended abstract står slutligen för när studenten kan föra resonemang som går bortom de givna förutsättningarna, t.ex. applicera givna modeller i nya sammanhang.
SOLO-taxonomins hierarki i fem nivåer. Fritt efter Biggs och Tang (2011, Figur 5.1, sid. 91).
En bra beskrivning av SOLO-taxonomin, med många bra exempel på hur den kan användas praktiskt, finns i Biggs och Tang (2011). SOLO-taxonomin används bland annat vid beskrivningen av Intended Learning Outcomes (ILO), ett begrepp från kursutvecklingsmetoden Konstruktiv länkning.
Referenser
Biggs, J. B., & Collis, K. F. (1982). Evaluating the Quality of Learning: The SOLO Taxonomy. Academic Press.
Biggs, J. B., & Tang, C. (2011). Teaching for quality learning at university: What the student does. Open University Press.
Baserat på (Bearbetningar gjorda) material skrivet av Tomas Jansson som tidigare publicerats av Universitetspedogiska enheten, Karlstads universitet enligt CC BY 4.0.