Konstruktiv länkning (Constructive Alignment, CA) är en modell för design av utbildningar inom högre utbildning. Modellen har tre huvudkomponenter:
- Intended Learning Outcome (ILO):
Vad är meningen att studenterna ska kunna efter kursen? - Assessment Tasks (AT):
Uppgifter som studenterna ska göra för att visa att de uppnått ILO. - Teaching/Learning Activities (TLA):
Aktiviteter nödvändiga eller rimliga för att uppnå ILO.
Det logiska flödet genom en kurs kan beskrivas så här utifrån komponenterna i konstruktiv länkning: Studenterna börjar kursen med en viss kunskapsnivå, under kursens gång genomför de läraktiviteter (TLA), för att slutligen visa den kunskap och färdighet de uppnått genom examinationsuppgifter (AT), som markerar att de uppnått kursmålen (ILO).
Praktisk kursutveckling: Steg för steg
Men var börjar jag arbetet med att designa en kurs? I Biggs och Tangs bok finns en kort steg-för-steg-skiss (s. 100ff), men den försvinner lätt. Därför presenterar vi här hur man kan arbeta med konstruktiv länkning systematiskt, i en ordning där varje steg bygger på föregående:
1. Börja bakifrån: Med kursmålen (ILO)
Vad ska studenterna lära sig och vilken nivå av kunskap och färdigheter ska de uppnå?
Vi använder beskrivande verb som t.ex. känna till, redogöra för, jämföra, kombinera. Den vanligaste modellen för att beskriva nivåer av kunskap och färdigheter är Blooms taxonomi i olika versioner, men det finns fler, t.ex. SOLO-modellen (Biggs & Tang, 2011).
2. Sedan till startpunkten: De yttre förutsättningarna?
Vilka är studenterna?
Förkunskaper, studieerfarenhet, deras kort- och långsiktiga mål med kursen?
Organisatoriska förutsättningar?
Hur stor är studentgruppen, campus/distans, studietakt, syfte i programmet, eventuella parallella kurser, tillgängliga lokaler, utrustning, osv.
Kursdesignen måste alltid anpassas efter den aktuella studentgruppen och rymmas inom de organisatoriska ramarna. De två första stegen ramar alltså in kursen: Startpunkt och slutmål.
3. Hur ska vi mäta om studenten nått målet? (AT)
Det tredje steget handlar om konkretisering av slutmålet: Hur ska vi och studenterna veta att vi lyckats nå ända fram till slutmålet?
Examineringsuppgift
Bakom ILO finns givetvis en föreställning om ett sammanhang i vilket kunskaperna ska användas, dvs. vad som gör dem meningsfulla. Utforma en uppgift (eller flera) som demonstrerar att studenten kan använda kunskaperna på detta sätt. För att vara relevant som mål för studenterna, måste uppgiften gå att beskriva för dem så att de under kursen själva kan avgöra hur de närmar sig att kunna klara den.
Bedömingskriterier
Beskriv också de kriterier som kommer att användas för att avgöra om studenten klarat målen och för graderade betyg.
I Biggs och Tangs bok (Kap. 10-12) finns många bra exempel både på hur man kan utforma Assessment Tasks och bedömningskriterier för olika slags kursmål.
4. Roligaste delen: Designa kursens läraktiviteter (TLA)
Nu är det dags att skissa kursens lärandeaktiviteter. Vi har beskrivningen av kursmål, hur dessa ska mätas, vilken studentgruppen är och vilka de givna organisatoriska ramarna är att utgå ifrån. Vad behöver studenterna göra för att ta sig till kursmpålenNu handlar det om design av undervisning, dvs. hur vi utformar det arbete som studenterna behöver göra för att nå kursmålen.
Observera att det viktiga är vad vi vill att studenterna ska göra, inte vad lärarna ska göra. Det senare kommer som en följd av det förra. Ställer vi oss frågan på det motsatta sättet (”Hur ska vi, lärarna, bedriva undervisningen?”) tappar vi lätt bort att det är studenternas aktivitet som skapar deras lärande.
Kursens pedagogiska grundidé
Hur lär man sig sådant här? Vad är kursens pedagogiska grundidé?
Starta med att bestämma vilken typ av TLA som bör vara bas i upplägget. Vilka arbetsformer är bäst för att lära sig det man ska lära sig i just den här kursen? Är det att t.ex. att arbeta enskilt eller i grupp, göra en stor case-uppgift eller många små fristående övningsuppgifter, genomföra studiebesök, praktiskt öva färdigheter eller läsa litteratur?
Skissa läraktiviteterna
Gör en skiss där de viktiga aktiviteterna beskrivs, gärna över kursens förlopp, t.ex. vecka för vecka.
5. Detaljplanering, kursmaterial, m.m.
Nu har vi en sammanhängande skiss över kursen som beskriver studenternas ingångsförutsättningar, de läraktiviteter som behövs för att nå kursmålen och examinationsuppgifter med bedömningskriterier.
Nu kan vi specificera och börja att producera kursmaterial: Studentinstruktioner, lärarinstruktioner, studiematerial (Litteratur, film, m.m.), schema, osv.
Läsa mer
- Biggs, J. B. (1996). Enhancing teaching through constructive alignment. Higher Education, 32(3), 347–364.
[Artikeln där konstruktiv länkning först presenterades.] - Biggs, J. B., & Tang, C. (2011). Teaching for quality learning at university: What the student does. Open University Press.
[Läroboken där man hittar allt om konstruktiv länkning.]
Eller se film
- Teaching Teaching & Understanding Understanding
Aarhus University [Går bland annat igenom den teoretiska bakgrunden för konstruktiv länkning.]:
- Constructive alignment and learning outcomes [Mycket rakt på sak om att arbeta praktiskt med konstruktiv länkning.:
- Phillip Dawson, Monash University, Australia. (31 min.)
Baserat på (Mindre bearbetningar gjorda) material skrivet av Tomas Jansson som tidigare publicerats av Universitetspedogiska enheten, Karlstads universitet enligt CC BY 4.0.