Även universitetslärare behöver gå utbildning för att lära sig sitt jobb som lärare. Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) har bestämt att det är obligatoriskt och bestämt vad man ska lära sig. Under ganska många år hade det inneburit att gå (eller sitta sig igenom) tio veckors obligatoriska kurser parallellt med att man gör sitt vanliga undervisningsjobb. Samma obligatoriska kurser för alla, oavsett vad för undervisningssituationer man möter om dagarna och oavsett vílken bakgrund man har. Det var ett trubbigt och impopulärt system. 2020 ändrade vi på det vid Karlstads universitet och införde en ny modell.
Nu fick i stället lärarna själva välja vad de gick för utbildning. Kravet var att det handlade om hur man undervisar vid högskola och att det tillsammans blev minst tio veckor (För minst tio skulle det vara. Det har SUHF också bestämt.).
Nu kunde läraren anpassa takt och inriktning själv och alltså ta hänsyn till sin övriga arbetssituation och behov och intresse. Till slut skulle läraren göra i ordning en Pedagogisk meritportfölj, där hen gav ett illustrerande, praktiskt exempel från sin egen undervisning som visade hur hen tar sig an att planera, genomföra, examinera och utvärdera utbildning.
Dessutom skulle hen göra en självanalys av sina styrkor och svaga områden i förhållande till de mål som SUHF satt upp för sådan här utbildning. För även om man själv väljer vilken utbildning man behöver, så ska man förstås nå målen som SUHF satt upp för vad universitetslärare ska kunna.
Slutligen fick lärare i små grupper läsa varandras pedagogiska portföljer och ge återkoppling i samtalsform till varandra, och deltagarna fick sedan chansen att förbättra sin pedagogiska portfölj ytterligare om de ville det, innan några utsedda assessorer tog portöljen och bedömde om läraren höll måttet i förhållande till SUHFs krav.
För att det skulle finnas bra utbildning att välja mellan organiserades pedagogiskt stöd inom universitetet så att det fanns många korta kurser om olika saker och i olika former att välja mellan för lärarna. På det sättet kunde varje lärare skräddarsy sin egen utbildning: både takt och innehåll. Och kursutbudet kunde ändras snabbt när det dök upp nya behov (Som t.ex. att distansundervisa under pandemin 2020 och, senare, att hantera AI som hjälpmedel).
Jansson, T., & Pareigis, J. (2022). Ny modell för lärares kompetensutveckling och behörighetsprövning: Eget ansvar och kollegialt samarbete. I N. Jakobsson & C. Vikström (Red.), Bidrag från universitetspedagogisk konferens 2021 (s. 13–28). Universitetspedagogiska enheten Karlstads universitet.